Blog Feed

Gästblogg, I media, Inspiration, Mina noveller, Skrivtips, solens dotter

Att få och fånga idéer

Häromveckan gästbloggade jag hos författaren och skrivkursledaren Sabine Mickelsson på www.sabinemickelsson.com. Härunder kan du nu läsa mitt inlägg, som handlar om att få och fånga idéer, i sin helhet.


Anna Granberg är författare och skriver fantastik och romance, allrahelst i kombination. Hon har en examen i journalistik och har jobbat många år med kommunikation i en kommun och på en statlig myndighet, men är nu egenföretagare och satsar helhjärtat på skrivandet. Hennes debutroman Solens dotter kommer i februari och ges ut av Seraf förlag. Det är en fantasy romance för unga vuxna och vuxna, den första fristående boken i serien Gudablod. Anna har också fått en handfull noveller publicerade i olika antologier. Hon bor med sin familj i Stockholm.

Fotograf: Björn Mattisson-Richter

Jag har fler idéer till historier än jag hinner skriva. Det är både en tillgång och förstås frustrerande. Om bara tiden fanns att skriva alla historier! Men tiden är begränsad och därför vill jag lägga den på att skriva det jag själv tycker är roligt att skriva och själv skulle vilja läsa. De idéer som är värda att lägga sin tid på är de man brinner för!

Mest är jag förstås tacksam för mina idéer, för fantasi är en nödvändighet för en författare. Utan idéer skriver man nog aldrig en bok.

Drömmer du om att skriva en bok, men har aldrig fått någon idé som du brunnit för? Lugn! Kanske har du bara inte fått den där idén än. Den som måste skrivas.

Även om jag drömde om att bli författare redan som barn, var det först när jag fick idén till min debutroman Solens dotter som jag påbörjade ett större skrivprojekt. Allt började med en dröm för mer än ett decennium sedan. Jag drömde om en kvinna och en man som slogs. Även om det bara var ett par scener, fick jag en tydlig känsla för personerna och deras relation till varandra. Undertonen i scenerna lät mig förstå att här fanns en mycket större historia att utforska – en hel värld! Drömmen var alltför spännande för att bara glömmas bort. Det var en sådan historia som jag själv skulle älska att läsa och bestämde mig för att jag måste skriva ner den. Drömscenerna var det första jag skrev på mitt manus, och de visade sig bli ett par av de viktigaste vändpunkterna i boken.

Idén grodde i huvudet i många år, men det dröjde länge innan jag tog mig tiden att fokusera på skrivandet. Då var jag vid en punkt i livet där jag kände att jag måste skriva färdigt min historia för att bli lycklig. Den ville ut! Det var ju det här jag brann för.

För även om jag aldrig hade läst något liknande så var det ju det här jag älskade. Fantastik och kärlek – på samma gång. En bättre blandning kan jag inte tänka mig.

Jag visste redan från början att jag ville skriva en serie och hade de grova dragen klara för mig. Men det var först när jag började närma mig slutet på råmanuset av första boken som idéerna till andra boken blev konkreta och föll på plats. På samma sätt framträdde historien till tredje boken när jag började närma mig slutet av råmanuset till den andra. Ibland måste man jobba sig fram till idéerna.

Idéerna till de noveller jag fått publicerade då?

Ett par av dem har börjat med att en titel har kommit till mig. Titeln Marionettspelaren kom som ett svar på temat, dockor, i en novelltävling jag ville delta i. Det blev en rysare som kretsar kring mobbning, ett tema som är viktigt för mig. Titeln Och staden stod i brand var en fras jag tänkte en morgon när jag såg solen gå upp över Stockholm och färga himlen röd. Jag tänkte att en dag ska jag skriva en historia som heter just så. När det så dök upp en novelltävling med temat dystopisk romantik kände jag att titeln passade väl in, då eld kan symbolisera både död och pånyttfödelse, lust och passion. Det i kombination med min fascination för fenomenet prepping gav upphov till novellen. I bägge fallen korsbefruktade olika idéer varandra och blev till noveller.

Novellen Ljuva toner i natten började med att jag såg en sensuell scen i huvudet, en man och en kvinna som tillsammans spelade på en cello.

Ett par andra noveller – Tomteupproret och Bevararna – började med tanken ”Tänk om …?” Tänk om alla väsen i folktron finns på riktigt och det finns en hemlig myndighet med uppgift att hålla ordning på varelserna och se till att de inte skadar människorna?

Så mina avslutande ord till dig får bli: Skriv ner den där spännande drömmen, den lösryckta scenen du tänkt på, den där titeln eller vackra frasen du kommer på, den där leken med ”tänk om …?”, även om du inte vet precis hur du ska använda dem just då. Kanske blir det din debutroman! Eller åtminstone en novell.

Hur får du dina idéer?

Bild


Hitta Anna!
 Instagram > @anna.m.granberg // Hemsida > annagranberg.nu // Facebook > 
www.facebook.com/anna.granberg.writer

Gästblogg

Gästblogg: Eva Holmquist om arbetet med sin nya urban fantasy-bok Kimya

I dag har jag bjudit in författaren Eva Holmquist att gästblogga. Hon är aktuell med boken Kimya, första delen i en ny urban fantasy-serie som utspelar sig i ett dystopiskt samhälle med magi, illegal handel med magiska föremål och en hemlig motståndsrörelse. Den släpptes som e-bok 9 september och kommer som tryckt bok 17 oktober hos Ordspira Förlag. Här berättar Eva historien bakom den nya boken.


Fem års paus

Omslaget till Kimya av Eva Holmquist.

Kimya, min senaste bok, har en ganska lång och komplicerad historia. Redan 2006 började jag arbeta med den. Inspirationen kom från min son som ville att jag skulle skriva en bok om magiker i framtiden. Den frasen inspirerade mig till ett samhälle där magin var förbjuden och magikerna förföljdes. Huvudpersonen, David, hade hela sitt liv tvingats dölja vem han var och mina funderingar kring vad det gör med en person gav liv åt den karaktären.

När jag börjar med ett nytt skrivprojekt har jag en fas som jag kallar för idéutveckling. Den kan te sig väldigt olika från projekt till projekt. För Kimya yttrade den sig genom att jag skrev skisser med de olika personerna som hade en större roll i berättelsen, beskrev områden i staden, skissade på vad som hänt innan berättelsen började och nördade ner mig i olika symboler. Därefter började jag skriva på första utkastet. Numera försöker jag skriva det så snabbt som det bara är möjligt och avstå från redigeringen, men det här var innan jag lärde mig den läxan. Därför skrev jag en scen här och en där. Ibland var det bara brottstycket av en dialog eller en beskrivning av miljön. På det sättet tog det några år innan jag hade fått ihop ett första utkast. När jag äntligen var klar med det så fick det vila några månader innan jag gjorde en redigering av helheten.

När andra utkastet var klart så hade jag ett antal testläsare som läste och gav omdömen. Även numera så är det först andra utkastet som någon annan än jag får se. Efter den efterföljande redigeringen så började manuset vandra runt bland olika förlag. Ett av förlagen var intresserade och återkom med synpunkter. Baserat på dem gjorde jag ytterligare en redigering, men när den var klar så hade förlaget lagt ner verksamheten. Jag var vid det här laget osäker på hur jag skulle gå vidare med manuset och tog därför hjälp av ytterligare ett gäng testläsare.

När jag fick tillbaka synpunkterna var jag i full fart med flera andra skrivprojekt, bl.a. höll jag på att slutföra Diligentiatrilogin, så jag hade inte tid att ta itu med nästa redigeringsomgång. Dessutom var det något som skavde, men som jag inte riktigt kunde identifiera. Därför blev manuset liggande i fem år …

Förra sommaren bestämde jag mig för att ta tag i berättelsen igen och slutföra det. Då hade en av testläsarna med jämna mellanrum frågat efter boken så jag visste att berättelsen engagerade. Dessutom var det en berättelse som jag själv kände var viktig för mig personligen och som jag ville slutföra. Jag började arbetet med att läsa igenom berättelsen från början till slut. Jag kände då att det fanns en nerv i den som grep tag i mig. Det fanns också svagheter som jag nu kunde se tydligare. I sin förra version var boken på 35 000 ord. David hade perspektivet nästan hela boken igenom med vissa scener som berättades utifrån Falks perspektiv. Jag införde Ginas perspektiv samt inkluderade Falk betydligt mer. Så från att ha en slagsida mot Davids perspektiv blev det nu en jämnare balans med olika personlighetstyper. Vissa berättartrådar som legat långt i bakgrunden lyftes fram och nya tillfördes. Det är med andra ord mycket som ändrats och den är drygt dubbelt så lång.

Det var en mastodontredigering som jag gav mig på, men känslan var fantastisk. Jag kunde se hur berättelsen blev det som jag drömt om. Omdömen från testläsare har bekräftat den bilden. Jag tror att jag undermedvetet insåg att jag inte kunde ge berättelsen rättvisa.  Den behövde de fem åren för att jag skulle kunna utvecklas som författare tillräckligt för att kunna förmedla hela berättelsen. Jag hoppas att läsarna ska älska den lika mycket som jag gör … 🙂

Eva Holmquist


Fakta: Eva Holmquist

Eva Holmquist

Biografi: Eva Holmquist är en vetgirig bokmal som skriver fantasy, science fiction och skräck. Hon är uppvuxen i Pixbo utanför Göteborg, men bor numera i Jönköping. Dagarna används åt att kvalitetssäkra IT-system medan kvällar och helger ägnas åt böcker och familjen.

“Eva Holmquist är något av en veteran inom svensk fantastik” skrev Btj när Blodskifte, kom ut 2017. Hennes berättelser brukar beskrivas som fantasifulla, tänkvärda berättelser med berättarglädje. Hon skriver både noveller och längre berättelser. Dessutom skriver hon facklitteratur som exempelvis boken ”Praktisk mjukvarutestning”.

Senast utkomna bok: Kimya (länk till Adlibris)

Sociala medier:
Instagram: @evaholmquist
Facebook: https://www.facebook.com/TrostForEttKnytt
Blogg: https://www.evaholmquist.se/blogg/

Bibliografi:

Fantastikromaner:

  • Kimya (urban fantasy) – Fyrstaden del 1 (Ordspira Förlag, 2020)
  • Ur askan av Gallus (fantasy) – Gallus del 3 (Ordspira Förlag, 2018)
  • Gallus brinner (fantasy) – Gallus del 2 (Ordspira Förlag, 2017)
  • Blodskifte (urban fantasy) – Kattskiftarna i Jönköping del 1 (Ordspira Förlag, 2017)
  • Hoppa så fångar jag (science fiction) – Diligentia del 3 (Ordspira Förlag, 2015)
  • Attentaten i Gallus (fantasy) – Gallus del 1 (Ordspira Förlag, 2014)
  • Ödeland (novellsamling) (Ordspira Förlag, 2014)
  • Det är inte så lätt som du tror (science fiction) – Diligentia del 2 (Ordspira Förlag, 2013)
  • Förlora för att vinna (rymdäventyr med fantasykänsla) – Vailao del 1 (Ordspira Förlag, 2013)
  • Kedjor känns bara när du rör dig (science fiction) – Diligentia del 1 (Ordspira Förlag, 2012)

Fantastiknoveller:

  • Novellen Sandstorm på Mars (science fiction) – Tumanako del 5 (Brev från Cosmos nr 9, 2020)
  • Novellen Danis flygprov (science fiction) – Tumanako del 4 (Ordspira Förlag, 2020)
  • Novellen Attentat mot Kreomen (science fiction) – Tumanako del 3 (antologin Bortom portalen 2, Fafner förlag, 2018)
  • Novellen Permission på Norta (science fiction) – Tumanako del 2 (Brev från Cosmos nr 4, 2017)
  • Novellen Danis jul (science fiction) – Tumanako del 1 (Brev från Cosmos nr 4, 2017)
  • Novellen God morgon segrare (science fiction) – (antologin Efter slutet, Catahya, 2017)
  • Novellen Kidnappad (skräck) – (antologin 13 svarta sagor, 2015)
  • Novellen Beslutet (science fiction) – (Epok förlag, 2015)
  • Novellen Keep Fighting Until the Machines Fall Asleep (science fiction, engelsk) – (antologin Waiting for the Machines to Fall Asleep, Affront förlag, 2015)
  • Novellen En annan dag (science fiction) – (antologin Kärlek i maskinernas tid, Affront förlag, 2014)
  • Novellen Att dö väl (science fiction) – skriven tillsammans med Oskar Källner (Ordspira Förlag, 2014)
  • Novellen Peligro (skräck) – (Ordspira Förlag, 2014)
  • Novellen Vellians armé vinner alltid (science fiction) – (antologin Maskinblod 3, Affront förlag, 2014)
  • Novellen Som en film (science fiction) – (antologin Maskinblod 2, Affront förlag, 2014)
  • Novellen Flykten från Paradiset (science fiction) – (antologin Maskinblod, Affront förlag, 2014)

Böcker och noveller som inte är fantastik:

  • Revan i tyget (spänningsroman) – (Ordspira Förlag, 2016)
  • Novellen Fotspår i snön (deckare) – (DAST magazine, 2012)
  • Hästar på vift – (HLT förlag, 2006)

Faktaböcker:

  • Praktisk mjukvarutestning – (Studentlitteratur, 2018)

Tidigare gästbloggare

Gästblogg: Maria Aguero om att skriva erotik och sexscener

Gästblogg, I media, Inspiration, Skrivtips

Gästbloggar hos Sabine Mickelsson om att få och fånga idéer

I dag gästbloggar jag på temat att få och fånga idéer hos författaren och skrivkursledaren Sabine Mickelsson! www.sabinemickelsson.com/blogg är adressen. In och läs! 😉

I media, Mina noveller, solens dotter

Den här veckan presenteras Seraf förlag i Fantasykammaren – och i dag omnämns jag

I februari kommer min debutroman Solens dotter ut på Seraf förlag. Den här veckan kan ni följa förlaget och arbetet där i Facebook-gruppen Fantasykammaren.

Citat ur dagens inlägg: ”Och nästa år blir vi ännu fler! Då kan du se fram emot fantasyromaner från Anna Granberg, Emelie Beijer och Lovisa Wistrand 😍

Vårt mål är att sprida romantisk, spännande och fartfylld svenskskriven fantasy som tar dig med på svindlande äventyr.”

Så nu vet du vad du har att vänta nästa år. 😉

Novellantologin Höstglöd som jag medverkar i nämns också i dagens inlägg.

Läs hela inlägget här:
https://www.facebook.com/groups/317539749481742/permalink/343973360171714/

Skrivtips

Mina skrivtips: Skriv noveller!

Min bokhög med de antologier jag hittills medverkat i.

Dagens skrivtips är att öva upp din förmåga att berätta en historia genom att skriva noveller.

Förra året började jag och en vän peppa varandra att skriva och skicka in noveller till olika novelltävlingar. Jag som skriver fantasyromaner (du vet nog vilken förkärlek till tegelstenar som finns i den genren!) trodde nog inte riktigt att jag kunde skriva så kort och ändå känna att jag berättat en hel historia. Men vilken bra övning det är! Man övar sig på att skriva effektivt, utan onödiga ord eller scener, och att hålla sig till den röda tråden. Dessutom är det skönt att se att man faktiskt klarar av att slutföra en historia. Att skriva en hel roman tar tid, men en novell kan kännas mer överkomligt.

Totalt skickade jag in fem noveller till olika novelltävlingar förra året. Alla blev antagna och publicerades i olika novellantologier! I år har jag bara hunnit skicka in en novell till en tävling, men även den blev antagen. Jag börjar nästan tro att jag är ganska bra på att skriva noveller. 😉

Att våga skicka in en novell till en novelltävling är en bra övning i mod inför att våga skicka in ett romanmanus till förlag. Jag hade skickat in en novell till en novelltävling två veckor innan jag skickade in mitt bokmanus till förlag, och det lugnade mig att jorden inte gick under den gången. Alltså skulle den nog inte göra det när jag skickade in romanen heller. (Det gjorde den inte heller.)

En annan bra sak är att du i novelltävlingar får en professionell bedömning av din text och ett kvitto på om det du skrivit är bra nog. Om novellen blir antagen vet du att du har gjort något rätt! Och om den inte blir det behöver du kanske redigera ett varv till, eller skruva ett varv till på idén eller dramaturgin?

Dessutom ser jag min medverkan i novellantologier som en marknadsföring av mig själv och mitt författarskap. Att bli publicerad gör att ens namn syns och kanske är det någon av dem som läser novellen som gillar den och blir nyfiken på att läsa mer av mig.

Det finns en hel del novelltävlingar där ute om du håller ögonen öppna. Många tidskrifter och mindre förlag anordnar ibland novelltävlingar. Sök på internet! I många tävlingar är vinsten att man blir publicerad i tidskriften eller i en antologi och får ett (eller ibland flera) författarexemplar av boken, men det finns även några med pengapris till vinnaren. Se till att du läser reglerna noga. Det är onödigt att bli refuserad för att du skrivit för långt, inte hållit dig till temat eller inte uppfyller kriterierna för vilka som får delta. Kontrollera också villkoren för publicering, så att det är sådana du kan acceptera. Du bör inte skänka bort rättigheterna till dina texter för evigt för någon annan att använda gratis. Betrakta dina texter som en tillgång, som du förhoppningsvis kan tjäna pengar på i framtiden.

Här följer länkar till sidor som listar olika novelltävlingar, där jag tittar in ibland för att se om det finns någon tävling som låter intressant:

Facebookgruppen Vi som skriver noveller

Eva Ulleruds Skrivarlya

Annah Ojs webbplats

Skrivarsidan

Skrivtips

Mina bästa skrivtips

Bonustips 1: Ha alltid med dig en skrivbok och utnyttja de där minuterna medan du väntar på bussen, åker tåg eller får en stund över. Även om det bara blir några meningar per dag blir det rätt mycket till slut.

Drömmer du också om att skriva en bok? Här kommer mina bästa tips till dig:

☀️ Skriv det du brinner för!
Bry dig inte om vad som anses fint, eller vad du tror skulle sälja. Skriv det du själv tycker är roligt att skriva och själv skulle vilja läsa. Dels brukar resultatet bli bättre när man skriver på lust i stället för att krysta fram texten, dels kan det ta lång tid att skriva en bok. Om du skriver något du egentligen inte brinner för lär du hinna tröttna innan du kommer i mål. Dessutom vet ändå ingen vad som blir nästa boktrend och kommer att sälja den dag du är klar med din bok.

☀️ Redigera inte medan du skriver!
Det här var ett av de största misstag jag själv gjorde när jag skrev Solens dotter. Som den perfektionist jag är fastnade jag ofta i att redigera, i stället för att skriva färdigt. Då tar det väldigt lång tid att skriva ner historien. Skriv bara och strunta i att redigera. Det kan du göra sedan. Det behöver inte vara perfekt från början!

☀️ Håll på hemligheterna!
När man skriver fantasy är det lätt hänt att vilja berätta och förklara hur den värld man hittat på fungerar, och tro att läsaren måste veta allt direkt. Men det saktar ner historien och gör den tråkigare att läsa. Pytsa ut hemligheterna pö om pö, när läsaren behöver just den informationen. Då ökar spänningen.

☀️ Hitta din egen metod!
Du måste inte göra på ett visst sätt. Känn dig fram vilket sätt som passar dig. Vi är alla olika och jag tror inte det finns ett sätt som passar alla. Det finns inget rätt eller fel sätt att skriva en bok.

Bonustips 2: Läs en skrivhandbok. Det finns många. Alltid lär man sig något nytt.

☀️ Gå en skrivkurs!
Jag har haft stor nytta av att gå skrivkurser. Jag fick övning, lärde mig hantverksknep för att få fram det jag ville, avsatte tid för mitt skrivande, fick deadlines och feedback på mina texter. Dessutom lärde jag känna fina människor som delar mitt intresse för skrivande. Det finns korta kurser och långa, på heltid, kvällar, distans, för föräldralediga … Kort sagt någon för alla.

☀️ Ge aldrig upp!
Envishet är en superkraft. För som någon sa, vet du vad alla utgivna böcker har gemensamt? Att författaren inte gav upp.

Här hittar du fler av mina skrivtips!

Författarpresentationer, I media, Inspiration, Skrivtips, solens dotter

Det där med inspiration

Så här vackert kan det vara att springa. Jag är rätt säker på att det finns en historia där ute, om man bara följer den där bäcken … Naturen och att röra på sig sätter fart på min kreativitet.

Som jag nämnde i förra inlägget fick jag idén till min debutroman Solens dotter i en dröm. Drömmar är viktiga inspirationskällor för mig. Det har hänt många gånger att jag drömt som hela filmer. Men att vara ute i naturen, om det så är att ta en promenad, en joggingtur eller vandra i fjällen, ger mig också inspiration. Det är nästan omöjligt att inte bli inspirerad av naturen och vackra omgivningar, och det är något med att få i gång pulsen och blodcirkulationen i hjärnan som helt enkelt tycks kicka i gång min kreativitet. Ofta spelar min hjärna upp hela scener eller så börjar karaktärerna prata med varandra när jag är ute och rör på mig. När jag kommer hem är det bara att skriva ner vad de sagt eller gjort.

Samma sak händer ofta när jag duschar, av någon obegriplig anledning.

Jag brukar göra en spellista på Spotify för manuset jag jobbar med. Manuset och varje huvudkaraktär får en themesong. När jag skriver lyssnar jag på låtarna på repeat. Det leder mig direkt in i historien eller i huvudet på den karaktär som jag ska skriva om. När jag joggar lyssnar jag gärna på samma musik, för då ”tonar” hjärnan på något magiskt sätt in på min historia och kommer på idéer medan jag tränar. Mest lyssnar jag på instrumentalmusik och filmmusik när jag skriver, men en och annan poplåt blir det också om texten stämmer bra med en karaktärs personlighet och sinnesstämning.

Godis och kaffe hjälper när inget annat funkar! Dessutom en mycket inspirerande bok, Lusten att skriva av Julia Cameron.

”Divenire” av Ludovico Einaudi, en italiensk kompositör och pianist, är themesong för Solens dotter och jag lyssnade på den om och om igen medan jag skrev. Den kommer för alltid vara förknippad med boken för mig.

Bilder av miljöer, personer, kläder och annat som passar den känsla jag vill uppnå i mitt manus sparar jag på Pinterest och tittar på när jag behöver inspiration.

Och hjälper inget av det tar jag till kaffe och godis. Jag vet, inte så nyttigt … Men jag aspirerar på att bli författare, inte hälsorådgivare. 😁

Författarpresentationer, månens son, Mina noveller, solens dotter

Min skrivresa – vägen till debutromanen

Hur allt började

Ett helt slumpmässigt och ogenomtänkt urval av alla de mängder artiklar jag skrivit genom åren, med min första publicerade text i mitten. 14 år gammal skrev jag om den lokala majbrasan i ett lokalblad. Ändå roligt att den finns sparad!

Jag drömde om att bli författare redan när jag fem år gammal lärde mig att skriva. Då var det bara min mamma som förstod vad jag skrev, eftersom jag hoppade över alla ”onödiga bokstäver” som vokaler. Jag ritade och skrev små sagor om en igelkott (eller ”glkt” då) och liknande. När jag blev lite större skrev jag berättelser om flickor som fick sina drömmars häst/hund/katt och mysterier inspirerade av alla Kitty-böcker jag läste på en gammal smattrande skrivmaskin. (Som jag önskar att jag ännu hade den kvar!)

Alltför snart insåg jag att författare inte var ett ”riktigt jobb”. Det kändes ungefär lika ouppnåeligt som att bli popstjärna. Sorgligt att verkligheten knäcker ens barndomsdrömmar så snart … Jag bestämde mig för att bli journalist i stället. Då skulle jag i alla fall få skriva. Jag gjorde egna tidningar, vilket ledde till en tredagars prao på DN:s ungdomsredaktion och till min första publicerade artikel i ett lokalblad när jag gick i högstadiet.

Efter gymnasiet läste jag till journalist på högskolan, men när jag pluggat färdigt var tidningsmarknaden i kris och att få jobb som journalist snudd på omöjligt. Efter att ha frilansat ett halvår fick jag i stället jobb inom kommunikation och jobbade som redaktör för webb och intranät på en kommun och sedan på en statlig myndighet ett antal år. Visst fick jag skriva en hel del, men det var något som saknades. Barndomsdrömmen om att bli författare vilade någonstans där i bakgrunden, djupt begravd. Men den var inte död. Den bara sov. Och det var en väldigt spännande dröm en natt som väckte mig …

 Idén till debutromanen

Sododalen på Sonfjället i Härjedalen, platsen där idén till Solens dotter föddes. Men i boken har dalen och bergen fått andra namn och jag har tagit mig en del friheter kring geografin.

Även om jag drömde om att bli författare redan som barn, var det först när jag fick idén till min debutroman Solens dotter som jag påbörjade ett större skrivprojekt. Allt började med en dröm i familjens stuga i Härjedalsfjällen för mer än ett decennium sedan. Jag drömde om en kvinna och en man som slogs i en dal uppe i Sonfjällets nationalpark, där jag vandrat mycket. Även om det bara var ett par scener, fick jag en tydlig känsla för personerna och deras relation till varandra. Drömmen var så spännande att jag var tvungen att skriva ner den. Idén grodde i huvudet i många år, men det var först efter en sjukskrivning för utmattning, då jag inte orkade skriva något alls, som jag började omvärdera mina prioriteringar och tänka över vad jag egentligen ville. Jag hade en känsla av att jag måste skriva färdigt min historia för att bli lycklig. Den ville ut! Så jag sökte tjänstledigt för att läsa en skrivkurs och få tid och ork att skriva. Jag hade ju hela idén i huvudet. Jag behövde bara få ner den på papper.

Känslan när det fanns ett råmanus att skriva ut …!

Hur kunde jag få för mig att skriva en fantasy romance, när jag knappt hade läst någon high fantasy, och inte ens visste att det finns en genre som heter fantasy romance? Den frågan har jag ställt mig själv många gånger. Sanningen är att det var den idé som kom till mig och som jag kände att jag måste skriva. Det var först när råmanuset var färdigt som jag insåg att det finns ett namn för det jag skrev. Men även om jag aldrig hade läst något liknande så var det ju det här jag älskade. Fantastik och kärlek – på samma gång. En bättre blandning kan jag inte tänka mig. Det är det jag tycker är roligast att skriva, för inom fantastiken sätter bara min fantasi gränserna för vad som kan hända. Dessutom får jag skapa en helt egen värld!

Manuset till Solens dotter tog sin form under två år på Skrivarakademin i Stockholm och jag älskade varje stund! Aldrig förr hade jag träffat så många människor som jag trivdes och hade något gemensamt med, och att få ägna så mycket tid till att skriva och läsa var underbart! Vårt första barn föddes under studierna och jag var föräldraledig ett år. På grund av nattamning och sömnbrist blev det inget skrivet under det året. 😅 Men efter åren på Skrivarakademin hade jag i alla fall ett färdigt råmanus. Nu behövde det ”bara” redigeras.

Födde både bok och bebis inom ett dygn

Jag gick en kurs på Sundbybergs folkhögskola och jobbade igenom manuset. När jag kände att jag inte kunde komma längre själv skickade jag i väg Solens dotter till en lektör och ett antal testläsare. Vid det laget var jag ärligt talat ganska trött på mina egna ord, så när jag fick tillbaka lektörsutlåtandet och insåg att jag fortfarande hade en hel del arbete kvar, sköt jag upp redigeringen (Hej prokrastinering, gamle vän!) och skrev råmanus till andra boken i serien i stället. För det är det jag tycker är den absolut roligaste delen av skrivandet. Att hitta på en historia och få ner den på papper. Andra boken gick av bara farten och jag skrev råmanuset på sex månader. Vilken skillnad mot första boken som jag slet med i åratal! Men den här gången hade jag lärt av mina misstag och undvek att göra dem igen.

Men till sist kunde jag inte skjuta upp den där redigeringen längre. Jag blev nämligen gravid med vårt andra barn och insåg att om det inte skulle bli ytterligare ett år i bebisbubblan utan ett enda ord skrivet så var det redigering in i kaklet som gällde. Så jäklar vad jag redigerade. Jag slet urtrött de sista två månaderna höggravid för att hinna skicka in manuset till förlag innan bebisen kom. Och jag hann.

Med tolv timmar till godo.

Jo, det är sant! Jag skickade in manuset till de stora förlagsdrakarna och tolv timmar senare var bebisen född! Man kan säga att jag födde både en bok och en bebis inom ett dygn. Det är nästan så att jag tror att vår dotter förstod där inne i magen hur viktigt det här var för mig och väntade tills jag var klar med boken.

Efter någon månad när jag började komma ur den värsta bebisdimman skickade jag manuset till några förlag till. Och eftersom tålamod inte är min starkaste sida skickade jag efter ännu någon månad till ytterligare ett gäng. 😅 Att ha en nyfödd bebis att ta hand om när man väntar på förlagssvar visade sig vara ett vinnande koncept, för jag hade inte tid att kolla mejlen var femte minut och noja över om väntan betydde att det skulle bli ett ja eller ett nej. Vartefter droppade det in refuser från de stora drakarna, om än ett par gånger med något kort om att det var ”ett intressant manus”. Men det var väntat, med tanke på att de stora förlagen sällan ger ut high fantasy för vuxna med svenska som originalspråk, för att inte tala om svensk fantasy romance.

Det efterlängtade förlagsavtalet. Det blir en bok!

Men vem behöver drakar när det finns änglar? Och inte vilken ängel som helst, utan en som bara ger ut den typ av böcker jag själv älskar! Seraf förlag ville ge ut min bok! (Och faktiskt några andra förlag också, men det är en annan historia.) Jag är så otroligt glad och tacksam för att min förläggare Caroline Hurtig – Författare såg något i mitt manus och vågade satsa på det, trots att jag är debutant. Och nu sitter jag här med ett förlagsavtal. Det känns smått otroligt och jag vet inte om jag ännu riktigt greppat det. ☺️

De fina ord jag fått från olika håll om Solens dotter – som ”spännande och annorlunda”, ”medryckande språk”, ”en helt fantastisk bok”, ”älskade boken” – betyder enormt mycket för mig. Nog finns det läsare för den här sortens historier där ute, även om de stora förlagsdrakarna ännu inte vaknat och sett allt guld som glimmar inom den svenska fantastiken.

Vad händer nu då?

Omslaget till Solens dotter.
Omslagsillustration: Alice Ekström
Omslagsdesign: Caroline Hurtig

Den som tror att jobbet är klart när manuset blivit antaget av ett förlag får tänka om! 😉 Då är det nya vändor där manuset ska putsas ytterligare. Och förlaget jobbar på med sitt: omslagsillustration, omslagsdesign, språkgranskning, korrekturläsning, baksidestext, sättning av inlaga, tryck … Kanske är det tur att man inte vet innan man börjar hur mycket jobb som krävs för att det ska bli en bok … 😅

En underbart rolig sak var att få se hur omslagsillustratören, ingen mindre än Alice Ekström – Författare som startat Facebook-gruppen Fantasykammaren, tolkade min huvudperson Damiana i bild och så fint fångade hennes essens. Det är något kraftfullt och orubbligt över hennes ansiktsuttryck som jag älskar!

I februari kommer så min debutroman Solens dotter. Min barndomsdröm ska äntligen bli verklighet! Jag längtar och ser så mycket fram emot att få dela min historia med läsare! Jag hoppas att det ska finnas några därute som gillar den och mina karaktärer åtminstone nästan lika mycket som jag gör. 😉 För efter all tid jag tillbringat med Damiana och Sandreon känns de som mina vänner.

Jag med Höstglöd som släpptes häromveckan och som innehåller en av mina noveller.

Nu finputsar jag Solens dotter, redigerar manuset till andra boken i serien inför inskick till förlag och skriver råmanus till den tredje boken. Jag skriver också på ett annat sidoprojekt inom en annan genre och försöker klämma in att skriva en novell emellanåt. Nyligen fick jag veta att en steampunk romance-novell jag skrev före sommaren ska publiceras i en antologi hos Everlasting Publisher nästa år. Det var mitt första försök att skriva steampunk, så det känns jätteroligt! Särskilt som jag hade så kul när jag skrev den. För det är ju därför jag gör det här. För att det är så roligt.

Författarpresentationer, I media, Mina noveller, solens dotter

Vem är jag?

Fredagen den 18 september hade jag äran att hålla i veckans Författarporträtt i Facebook-gruppen Fantasykammaren, och vilken ära sedan! Jag som inte ens romandebuterat än. Så frågan i rubriken är verkligen berättigad: Vem är jag?
För er som missade mina inlägg kommer jag de kommande dagarna publicera inläggen, något redigerade, här på min webbplats.

Anna Granberg.
Foto: bjornfotograf.se

Jag heter Anna Granberg, är född 1980, bor i Stockholm med man, barn och katt och skriver fantastik och romance, allrahelst i kombination. Jag har en examen i journalistik från Södertörns högskola och har jobbat många år med kommunikation, men har nu startat eget företag och satsar helhjärtat på skrivandet. Jag föredrar spännande och underhållande böcker med lyckliga slut, och får jag bara hållas tillräckligt länge tycks det alltid uppstå kärlek i mina historier, hur mycket dödsfiender karaktärerna än är i början. Jag antar att jag är en hopplös romantiker.

Min debutroman Solens dotter. Kommer i februari!

I februari kommer min debutroman Solens dotter ut på Seraf förlag. Det är en fantasy romance, första fristående boken i serien Gudablod. Vad handlar den om, undrar du kanske?

En kvinna med hemliga förmågor.
En man med ett uppdrag.
En av dem måste dö.

Snart kommer jag berätta mer om Solens dotter och hur den kom till.

Jag har också medverkat i en handfull novellantologier, nu senast med en dystopisk romance i antologin Höstglöd utgiven av Seraf förlag.

Min bokhög med de sex antologier jag hittills medverkat i.

När jag inte reser i fantasin genom att skriva, tycker jag om att resa både i den verkliga världen och i böckernas värld. Mest läser jag fantastik, romance och YA, men en och annan klassiker och deckare slinker också ner, för att inte tala om alla skrivhandböcker jag slukar. Promenera och åka snowboard roar jag mig också med.

De kommande dagarna ska du få följa med mig en bit på min resa mot romandebuten. Jag tänkte berätta om min skrivprocess, hur det kom sig att jag skrev just fantasy romance och ge några skrivtips. Det känns lite nervöst att ”prata” om mitt skrivande så här offentligt första gången, men jag hoppas att du i alla fall ska tycka det är lite intressant – och förstås att du ska bli nyfiken på min kommande roman. 😉 Ställ gärna frågor om det är något du undrar, så ska jag försöka svara så gott jag kan!

Författarpresentationer, I media, Nyheter, Skrivtips, solens dotter

Den 18 september är jag veckans Författarporträtt i Fantasykammaren

Vinjettbild för Författarporträtt i Fantasykammaren

Fredagen den 18 september har jag fått äran att gästa den nystartade Facebook-gruppen Fantasykammaren. Det är en grupp med fokus på fantasy och alla dess subgenrer skrivna av svenska författare med avsikt att lyfta den svenska fantastiken och bredda läskretsen. Under dagen kommer jag att lägga upp ett antal inlägg om mitt skrivande och min kommande debutroman Solens dotter under vinjetten Författarporträtt. Några allmänna skrivtips blir det också. Gå med i gruppen redan nu om du gillar att läsa fantasy, så att du inte missar mina inlägg sedan!