Författarintervjuer, I media, Nyheter, solens dotter

Solens dotter uppmärksammad i media

I tisdags den 23 mars strax efter kl. 10.35 blev jag intervjuad i direktsändning i P4 Jämtland om min debutroman Solens dotter. Så om du är nyfiken på vad boken har för koppling till Jämtlands län tycker jag att du ska gå in på Sveriges Radio på nätet och lyssna på sändningen i efterhand.

Här hittar du sändningen: https://sverigesradio.se/avsnitt/1677845?fbclid=IwAR0_3zV3VLg2NXdwta845yKcOI6Fshxe6nUDY5KBjrU_MF3LdU7SIrl_-vY

Dessutom uppmärksammades boken också i en fin artikel i Tidningen Härjedalen samma dag. Artikeln är bakom betalvägg, men du som prenumererar på Tidningen Härjedalen eller någon av de andra tidningarna inom Bonnier News Local kan läsa den här: https://www.tidningenharjedalen.se/artikel/romantisk-fantasy-inspirerad-av-sonfjallet-anna-granberg-romandebuterar

Evenemang, Författarintervjuer, Högläsning, I media, Nyheter, solens dotter

Intensiv och rolig boksläppsvecka med digital release och livesändningar

Oj, vad det har hänt mycket den sista tiden! Jag har inte hunnit med att uppdatera här, så här kommer nu en sammanfattning.

Den 27 februari släpptes Solens dotter och jag firade med en livesänd digital releaseSeraf förlags Instagram. Jag hade sällskap av två spännande författare: Alice Ekström, som bl.a. skrivit fantasyromanen Maskeradnatten och som också illustrerat det häftiga omslaget till Solens dotter och är blurbad (citerad) på framsidan, och Emelie Beijer, som släpper sin nya urban fantasy-bok Dömd för evigt på Seraf förlag om en månad. Tyvärr misslyckades jag med att spara sändningen efteråt, så den går tyvärr inte att se i efterhand.

Stort tack till alla som var med och firade coronasäkert med mig, tack till förlaget för allt och inte minst mina varmaste tack till Alice och Emelie för att de ville vara med och fira med mig!

Skärmdumpar från livesändningen. Tack till min syster för bilderna! Eftersom jag misslyckades med att spara sändningen efteråt är dessa i stort sett de enda jag har för att minnas denna stora dag.

Solens dotter är månadens bok i Drömmarnas bokklubb i mars, och den 20 februari var jag med i ett livesänt författarsamtal på Discord i bokklubben. Samtalet finns sparat för dem som är med i bokklubben, så om du går med kan du se samtalet i efterhand.

Den 1 mars var jag sedan med i en livesändning på Drömmarnas bokklubbs Instagram och läste högt ur Solens dotter för att köra igång läsningen av boken i bokklubben. Wilma Sjökvist som grundat bokklubben höll sedan en livesänd lässprint där alla som ville kunde läsa var och en på sitt håll, fast tillsammans. Mysigt! Tack Wilma för att jag fick vara med!

Den 1 mars blev jag intervjuad i Facebook-gruppen Fantasykammaren.

Samma dag var Solens dotter med i marsnumret av nyhetsbrevet Aktuell svensk fantastik.

Några fantastiska recensioner och läsarreaktioner har också börjat droppa in, men de godbitarna samlar jag i ett kommande inlägg!

Sedan har jag förstås signerat, packat och skickat böcker så att det står härliga till! Jätteroligt att så många hör av er och vill köpa boken!

Signerar och packar böcker så att det står härliga till! 
Dags att gå till posten igen. En ny liten laddning böcker på väg ut till läsare! Perfekt att ha en egen tygkasse att bära i. Den fantastiska blombuketten fick jag av mina svärföräldrar med grattishälsning till boksläppet.
Ännu en laddning böcker signerade och på väg ut till läsare runtom i landet, och en till vårt grannland Finland. Jag har också en som ska till Italien, så snart kan jag ju nästan kalla mig internationell författare. 😜😂  De underbara blommorna i soliga färger fick jag med bud på releasedagen från min fina vän och testläsare Jouleen med fästman.
Författarintervjuer, I media, Nyheter, solens dotter

Intervju med mig och huvudpersonerna i Solens dotter på Sabine Mickelssons skrivarblogg

Häromdagen blev jag och huvudpersonerna i min bok Solens dotter intervjuade av författaren Sabine Mickelsson på hennes fina skrivarblogg. Det var en riktigt kul intervju att göra, men också svårt att svara utan att spoila handlingen!

Läs intervjun här om du vill lära känna mig, Damiana och Sandreon närmare

Författarintervjuer, Nyheter

Författarintervju: Annah Nozlin

Annah Nozlin, fantasyförfattare.
Foto: David Asplund

Intervju med Annah Nozlin (@annahnozlin), författare och förläggare på det egna förlaget Annah Nozlin AB.


Du har släppt två böcker inom några månader. Det måste ha varit en del jobb. Hur orkar och hinner man?

– Antar att du menar Den enda staden som följdes av nyutgåvan av Ekens dotter.

Det blir intensivt, men båda manusen hade varit klara ett tag, så det var ingen kamp mot klockan. Både författar- och förläggarrollen har jag som bisyssla till mitt lönearbete, vilket gör att jag använder devisen ”det blir klart när det blir bra”.

Du har sagt i ett Instagram-inlägg att det finns fler likheter än man kan tro mellan ingenjörsjobbet och skrivandet – spännande! Vilka då? Har du nytta av det ena när du gör det andra?

– Hahaha, jo, jag jobbar med att göra ritningar till väg- och markbyggnationer. Precis som med en berättelse så har en väg en början och ett slut, och så händer det en massa saker längs sträckan.

Även om man tror att man vet vad man ska göra i början av ett nytt projekt så dyker det alltid upp okända faktorer som gör tillvaron mer utmanande. Allt arbete bedrivs också i projektform med (oftast) tydlig start och mål. Nyttan tror jag är ett sätt att tänka och ett tydligt fokus. Då arbetsveckan är uppdelad mellan teknikkonsult-jobb och förläggar-/författar-arbete, så har jag alltid känslan av att tiden är begränsad och det är lätt att behålla fokus. 

Du har blivit publicerad både via traditionellt förlag och gett ut böcker på eget förlag. Vad finns det för likheter och skillnader, fördelar och nackdelar med de olika utgivningssätten?

– Nu har jag ingen erfarenhet av de stora förlagen, så det blir att jämföra mindre förlag med att ge ut på eget förlag.

Fördelen med att ge ut på eget förlag är att man själv sätter tidplanen och har full koll över alla moment. Efter tio år i branschen så har jag samlat på mig erfarenhet.

Fördelen med att få böcker utgivet på annat förlag är att det händer saker utan att man behöver ha fingrarna i alla syltburkar och att man utvidgar sina kontaktytor.

Ger man ut på eget förlag så tar man alla utgifter, men får också alla inkomster. Om ett annat förlag ger ut boken tar de en del kostnader, men författaren får också en mindre del av vinsten.

Sedan finns det en uppsjö av olika kostnadsfördelningsmodeller.

Jag vill jämföra att skriva och ge ut en bok med att bygga ett hus. Det finns alla varianter från att göra precis allt själv, till att man gör en del själv och köper in tjänster som t.ex. vatten, avlopp och el. Ytterligheten är kanske att man köper ett helt nyckelfärdigt hus som till och med är inrett av inredningsarkitekter. Jodå, man kan betala både spökskrivare och förlag. Som i alla branscher gäller det att se upp för dem som lovar guld och gröna skogar, men inte lever upp till vad de lovar.

Den färdiga produkten vill jag också göra liknelsen med hus. Vissa skulle aldrig sätta sin fot i något annat än arkitektritade praktverk, medan andra återvänder gång på gång till den mysiga kojan i skogen. Några vill ha spänningen av hemsökta slott, medan ytterligare andra vill ha stabilt och hemtrevligt med gardiner i fönstren.

Du skriver bland annat medeltida fantasy. När man gör research till medeltida fantasy, var hittar man källor och hur historiskt korrekt behöver man vara?

– Det finns många undergenrer till fantasy och det här är en fråga man verkligen kan nörda ner sig i. Jag ska försöka vara kortfattad. När man skriver fantasy behöver man vara konsekvent med sitt eget regelsystem. Säger man att det är medeltida fantasy så är det bra om man har någorlunda koll på vad som existerade under den tidsperioden. Jag brukar säga att jag skapat en fiktiv medeltid. Det innebär att jag har lite friare ramar än om jag t.ex. hävdar en historiskt korrekt medeltid med magiska inslag. T.ex. har jag kunnat ge kvinnliga karaktärer större rörelsefrihet än vad de hade haft i en historiskt korrekt medeltid.

Det är nödvändigt att läsa genrelitteratur, men också som research till min fiktiva medeltid läser jag böcker av författare som skriver historiskt korrekta medeltidsskildringar. Detaljer kan man googla och så frågar jag vänner med specialintressen som t.ex. hästar eller bågskytte. Under min uppväxt släpade min mamma runt mig på alla historiska sevärdheter som vi kom i närheten av om det så var guidade turer på slott eller rakt ut i skogen för att titta på en sten från förhistorisk tid, så på sätt och vis har jag blivit marinerad i historiska platser vare sig jag ville det eller inte. Vad jag minns så tyckte jag ofta att det var spännande. 

Just nu håller jag på och skriver på ett historiskt manus med inslag av folktro och religion och då gäller det att lägga större vikt vid att det är rätt saker och händelser för rätt tidsperiod. Researchen nu har jag bl.a. ägnat åt att titta på historiska dokumentärer.

Du skriver på en uppföljare till Återfunnen. Hur är det att skriva en uppföljare?

– Det är alltid nervöst, speciellt när första boken blev så väl emottagen. Egentligen var det tänkt från början att Återfunnen skulle bli en bok, men sedan var det läsare som hörde av sig att de ville veta mer om vad som hände karaktärerna sedan, efter slutet i boken. När jag tänkte över berättelsen insåg jag att det fanns ett till slut som var mer definitivt längre fram. Det manuset är just nu ute hos testläsare och det ska bli mycket spännande att höra vad de tycker om fortsättningen.

Är det något särskilt du vill förmedla genom dina böcker/noveller?

– Oftast dyker det upp en historia som kretsar kring en karaktär som känns angelägen att berätta. Jag vill ta med mina läsare på äventyr, vill att de ska få ta del av andra världar. Det jag märker själv är att kärlek ofta är en stor drivkraft för mina karaktärer på olika sätt. Även frågor som skydd av natur och ändliga resurser, samt makt över desamma smyger sig in. Till exempel är det en missriktad kärlekshistoria som leder till att skogen skövlas i vad som är upprinnelsen till Ekens dotter. I Miras saga finns också en frågeställning om kärlek och praktiska behov kan samexistera, för i ett land bestående av öken så kan en kvinna med vattenmagi göra stor skillnad. Civilisationen i Den enda staden går under när ändliga resurser överutnyttjas, alla vet om det men ingen vill eller kan sluta först. Som en läsare skrev i en recension på Instagram: ”Den som vill kan också hitta många paralleller till vår egen värld och egen tid – paralleller som rör slöseri med ändliga resurser, makthunger och traditionella idéer vars makt kväver de som lever under dem.”

Tack för att jag har fått vara med på intervjun. Jag finns på både Facebook och Instagram och det går bra att läsa mer om framför allt böckerna på hemsidan www.nozlin.se.