Författare till fantasyromanerna Solens dotter och Månens son. Åtta publicerade noveller.
I går den 13 oktober blev jag intervjuad live i Bakom Kontot hos @a.fantasy.life på Instagram. Om du vill se intervjun i efterhand hittar du inspelningen här nedan. Jag svarar på Stinas och tittarnas frågor och berättar bland annat om mina böcker, framtidsplaner och bästa skrivtips!
Bakom Kontot säsong 3 avsnitt 5
I morgon fredag den 10 juni kl. 10 blir jag intervjuad på Seraf förlags instagram av min härliga förlagskollega författaren Kristina Dowling! Om du har någon fråga som du vill att hon ska ställa till mig kan du skicka in den som en kommentar till inlägget hos Seraf förlag. Hoppas att vi ses då! Sändningen sparas också för den som vill titta i efterhand.
I går den 30 januari blev jag intervjuad hos @lisas_bok_o_klokskap på Instagram. Du hittar intervjun här nedan.
Författarfoto: Björn Mattisson-Richter
Författaren Maria Richardsson är kanske mest känd för sina deckare. Men hon har också skrivit två romaner för unga vuxna, varav den ena blev nominerad till det stora ljudbokspriset Storytel Awards 2021 i kategorin Ungdom. Jag har haft nöjet att intervjua Maria.
Berätta lite om dig själv!
– Att skriva har alltid varit mitt största intresse, och förutom böcker skriver jag låttexter, dikter och bloggar regelbundet. Jag jobbar som skrivarcoach/lektör och leder skrivarkurser. Jag är gift, har två söner och bor i en villa utanför Skövde.
Vad fick dig att börja skriva böcker?
– Även som barn skrev jag berättelser. Jag tror helt enkelt att jag började skriva berättelser i samband med att jag lärde mig skriva överhuvudtaget, och ju äldre jag blev desto mer skrev jag, så att jag ville bli författare har alltid funnits i mig. Men det som krävdes för att få ihop min debutbok var att jag bestämde mig för att ta tag i det en gång för alla, bestämde mig för att avsätta tid för det.
Du är kanske mest känd som författare till Våroffer och Gryningsdåd, de två första böckerna i deckarserien om Lena Borell, kriminalinspektör på grova brott i Skövde. Hur fick du idén till den bokserien?
– Det var egentligen ett hop-plock av olika idéer samtidigt som jag ville testa en helt annan genre. Jag brukar säga att Våroffer var ett experiment, och så var det verkligen. När det gällde Gryningsdåd var det klart redan från början att det skulle bli en kriminalroman, med Våroffer var det betydligt mer osäkert vart mina tankar skulle ta vägen.
Vad tycker du är roligast respektive svårast med att skriva deckare?
– Roligast är att hitta på nya fall och intriger, försöka få det att hålla ihop på ett snyggt sätt, samtidigt som min huvudperson Lena måste fortsätta utvecklas genom serien. Svårast är researchen, exempelvis polisarbetet, att försöka få det realistiskt.
Du har också skrivit två böcker för unga vuxna, Den blomstertid nu kommer och Allt blir återfött. Vad tycker du är den största skillnaden mellan att skriva i dessa två genrer?
– Den stora skillnaden är att mina deckare fokuserar på fall som ska lösas, att en stor del av deckarna handlar om Lena Borells jobb som polis. I övrigt tycker jag inte att skillnaden är så stor, jag betecknar alla mina romaner som relationsromaner. Men när jag skriver böcker för unga vuxna tänker jag mer på hur det jag skriver kommer att uppfattas, hur det kommer att tas emot.
Är det något särskilt du vill förmedla genom dina böcker?
– Ja, absolut. I debutboken Den blomstertid nu kommer exempelvis, där ville jag få fram att det kan vara jobbigt på högstadiet av hur många anledningar som helst, att det är svårt att befinna sig mitt emellan barn och vuxen. Jag ville skapa hopp, ville förmedla att hur bedrövligt det än kan kännas just då så kommer den här tiden att passera. Jag ville också få folk att inse att ”allt var bättre förr” är en sliten fras som inte alls stämmer i alla lägen.
Vad har du på gång härnäst? Blir det fler böcker?
– Självklart blir det fler böcker! Jag har många olika tankar på nya projekt, men det som ligger närmast i tiden är att min femte bok, tredje delen i Lena Borell-serien, släpps som pappersbok, ljudbok och e-bok i mars 2022. Den heter Fallet Nathalie.
Var hittar man dig om man vill fortsätta följa ditt författarskap?
– Framförallt på http://mariasforfattarblogg.com. Där finns min hemsida, min blogg och all övrig info om mig och mina böcker.
Sociala medier:
Hemsida: http://mariasforfattarblogg.com
Facebook: @mariasforfattarsida
Instagram: @maria_richardsson
Sofia Brattvall romandebuterar den 26 november med äventyrsfantasyn Nyckeln till tiden. Jag har haft förmånen att intervjua den rykande aktuella fantasyförfattaren.
Berätta lite om dig själv!
– Jag är en glad och social fantasy- och scifinörd som älskar dramaturgi och särskilt monomyten. Jag har tidigare arbetat som filmproducent, regissör, kommunikatör och projektledare och nu hoppas jag på att leva på att vara författare.
Du är aktuell med fantasyboken Nyckeln till tiden. Berätta om den.
– Nyckeln till tiden är första delen i en fantasyserie som kallas för Nyckelstenarnas Hemlighet. Den riktar sig främst till unga läsare 12-16 år. Men jag har fått höra att även äldre och vuxna uppskattar boken så jag hoppas att även fler äldre kommer att gilla den.
Boken handlar om 15-åriga Teodor som rycks bort från sin inrutade vardag i Arboga och kastas in i ett uråldrigt sällskap som kämpar för att förstöra de övernaturliga nyckelstenarna, vars krafter hotar att förgöra världen. Med Nyckeln till tiden reser Teodor och sällskapet Protectores de los Piedras tillbaka i tiden och ställs bland annat öga mot öga mot blodtörstiga gladiatorer i det svunna romarriket. Handlingen är rapp, dramatisk och ämnar att utbilda målgruppen inom vetenskap och historia samtidigt som den är underhållande. Jag hoppas att stimulera ungas nyfikenhet och upptäckarglädje samtidigt som de lär sig om gott och ont och den nyanserade gråskalan där emellan.
Hur fick du idén till boken?
– Grundidéen till bokserien kom till mig för ungefär 12 år sedan. Då var jag inte alls van vid att skriva och satt mest och funderade på världen och karaktärerna. Jag funderade över vad för sorts bok jag allra helst hade läst när jag var liten och bestämde mig för att skriva den. Under åren har jag gått skrivarkurser och jobbat om boken då och då tills jag kände att den är så pass bra att en större publik kan få ta del av den. Nästa bok kommer inte behöva lika lång tid för det mesta av handlingen är redan satt och nu har jag rutinen inne att skriva snabbt.
Vad har varit det roligast respektive det svårast med att skriva Nyckeln till tiden?
– Roligast har varit att lära sig om dramaturgi, världsbygge och karaktärsutveckling. Alla dessa otaliga kurser jag har gått har gett någon ny fantastisk insikt som hjälpt boken bli bättre och bättre. Det roligaste har även varit att lära känna Teodor och de andra karaktärerna. Jag har så varma känslor för dem att det känns som att de är vänner från en annan värld.
Vad har du på gång härnäst? Blir det fler böcker?
– Ja, planen är att det ska bli 13 böcker totalt, men som många kämpande författare vet så är det svårt att nå ut om man inte har ett stort förlag i ryggen. Mitt förlag, Ekström & Garay är superproffs ut i fingerspetsarna och guidar mig mycket, men jag behöver göra stor del av marknadsföringen själv. Och sånt tar tid. Om jag märker att böckerna uppskattas och att jag kan leva på yrket så kommer det garanterat bli 13 st. Annars tänker jag att jag kör så länge det håller ekonomiskt =)
Är det något särskilt du vill förmedla genom dina böcker?
– Ja!! Min ambition med bokserien Nyckelstenarnas Hemlighet är att på ett underhållande sätt ge ungdomar hopp om en framtid präglad av gemenskap och samarbete. Jag vill inspirera dem till modet att gå sina egna vägar, samtidigt som de respekterar andras olikheter och perspektiv. Jag vill inspirera till nyfikenhet och demonstrera hur vetenskap och magi inte är varandras motsatser, utan snarare olika sätt att definiera de stora mysterierna i vår omvärld.
Var hittar man dig om man vill fortsätta följa ditt författarskap?
– Jag finns på Instagram – @nyckelstenarnashemlighet, där jag lägger upp lite ditt och datt runt serien och mitt författande. Om man vill läsa mer om serien kan man även gå in på www.nyckelstenarnashemlighet.se och läsa mer. På hemsidan kan man även förhandsbeställa personligt signerade böcker =)
Vill rikta ett stort tack till min fantasysyster Anna Granberg som bjöd in mig till hennes blogg och om du som läser detta inte har satt tänderna i hennes bok, Solens dotter, är det hög tid att du gör det =). Det är en fantastiskt spännande fantasybok för alla som älskar äventyr och fantasy.
Stor kram även till alla fina bokbloggare som har recenserat min bok och alla ni som stöttar fantasyförfattare i Sverige. Det är en genre som verkligen inte får det utrymme den förtjänar och ni betyder så mycket =)
Nu finns ett klipp ur intervjun i P4 Jämtland på Sveriges Radios webbplats för den som vill lyssna.
Du hittar klippet här: Fantasyroman inspirerad av ett slagsmål i Sonfjället
I tisdags den 23 mars strax efter kl. 10.35 blev jag intervjuad i direktsändning i P4 Jämtland om min debutroman Solens dotter. Så om du är nyfiken på vad boken har för koppling till Jämtlands län tycker jag att du ska gå in på Sveriges Radio på nätet och lyssna på sändningen i efterhand.
Dessutom uppmärksammades boken också i en fin artikel i Tidningen Härjedalen samma dag. Artikeln är bakom en betalvägg, men du som prenumererar på Tidningen Härjedalen eller någon av de andra tidningarna inom Bonnier News Local kan läsa den på tidningenharjedalen.se.
Läs artikeln här: Romantisk fantasy inspirerad av Sonfjället – Anna Granberg romandebuterar
Oj, vad det har hänt mycket den sista tiden! Jag har inte hunnit med att uppdatera här, så här kommer nu en sammanfattning.
Den 27 februari släpptes Solens dotter och jag firade med en livesänd digital release på Seraf förlags Instagram. Jag hade sällskap av två spännande författare: Alice Ekström, som bl.a. skrivit fantasyromanen Maskeradnatten och som också illustrerat det häftiga omslaget till Solens dotter och är blurbad (citerad) på framsidan, och Emelie Beijer, som släpper sin nya urban fantasy-bok Dömd för evigt på Seraf förlag om en månad. Tyvärr misslyckades jag med att spara sändningen efteråt, så den går tyvärr inte att se i efterhand.
Stort tack till alla som var med och firade coronasäkert med mig, tack till förlaget för allt och inte minst mina varmaste tack till Alice och Emelie för att de ville vara med och fira med mig!
Solens dotter är månadens bok i Drömmarnas bokklubb i mars, och den 20 februari var jag med i ett livesänt författarsamtal på Discord i bokklubben. Samtalet finns sparat för dem som är med i bokklubben, så om du går med kan du se samtalet i efterhand.
Den 1 mars var jag sedan med i en livesändning på Drömmarnas bokklubbs Instagram och läste högt ur Solens dotter för att köra igång läsningen av boken i bokklubben. Wilma Sjökvist som grundat bokklubben höll sedan en livesänd lässprint där alla som ville kunde läsa var och en på sitt håll, fast tillsammans. Mysigt! Tack Wilma för att jag fick vara med!
Den 1 mars blev jag intervjuad i Facebook-gruppen Fantasykammaren.
Samma dag var Solens dotter med i marsnumret av nyhetsbrevet Aktuell svensk fantastik.
Några fantastiska recensioner och läsarreaktioner har också börjat droppa in, men de godbitarna samlar jag i ett kommande inlägg!
Sedan har jag förstås signerat, packat och skickat böcker så att det står härliga till! Jätteroligt att så många hör av er och vill köpa boken!
Häromdagen blev jag och huvudpersonerna i min bok Solens dotter intervjuade av författaren Sabine Mickelsson på hennes fina skrivarblogg. Det var en riktigt kul intervju att göra, men också svårt att svara utan att spoila handlingen!
Läs intervjun här om du vill lära känna mig, Damiana och Sandreon närmare
Intervju med Annah Nozlin (@annahnozlin), författare och förläggare på det egna förlaget Annah Nozlin AB.
Du har släppt två böcker inom några månader. Det måste ha varit en del jobb. Hur orkar och hinner man?
– Antar att du menar Den enda staden som följdes av nyutgåvan av Ekens dotter.
Det blir intensivt, men båda manusen hade varit klara ett tag, så det var ingen kamp mot klockan. Både författar- och förläggarrollen har jag som bisyssla till mitt lönearbete, vilket gör att jag använder devisen ”det blir klart när det blir bra”.
Du har sagt i ett Instagram-inlägg att det finns fler likheter än man kan tro mellan ingenjörsjobbet och skrivandet – spännande! Vilka då? Har du nytta av det ena när du gör det andra?
– Hahaha, jo, jag jobbar med att göra ritningar till väg- och markbyggnationer. Precis som med en berättelse så har en väg en början och ett slut, och så händer det en massa saker längs sträckan.
Även om man tror att man vet vad man ska göra i början av ett nytt projekt så dyker det alltid upp okända faktorer som gör tillvaron mer utmanande. Allt arbete bedrivs också i projektform med (oftast) tydlig start och mål. Nyttan tror jag är ett sätt att tänka och ett tydligt fokus. Då arbetsveckan är uppdelad mellan teknikkonsult-jobb och förläggar-/författar-arbete, så har jag alltid känslan av att tiden är begränsad och det är lätt att behålla fokus.
Du har blivit publicerad både via traditionellt förlag och gett ut böcker på eget förlag. Vad finns det för likheter och skillnader, fördelar och nackdelar med de olika utgivningssätten?
– Nu har jag ingen erfarenhet av de stora förlagen, så det blir att jämföra mindre förlag med att ge ut på eget förlag.
Fördelen med att ge ut på eget förlag är att man själv sätter tidplanen och har full koll över alla moment. Efter tio år i branschen så har jag samlat på mig erfarenhet.
Fördelen med att få böcker utgivet på annat förlag är att det händer saker utan att man behöver ha fingrarna i alla syltburkar och att man utvidgar sina kontaktytor.
Ger man ut på eget förlag så tar man alla utgifter, men får också alla inkomster. Om ett annat förlag ger ut boken tar de en del kostnader, men författaren får också en mindre del av vinsten.
Sedan finns det en uppsjö av olika kostnadsfördelningsmodeller.
Jag vill jämföra att skriva och ge ut en bok med att bygga ett hus. Det finns alla varianter från att göra precis allt själv, till att man gör en del själv och köper in tjänster som t.ex. vatten, avlopp och el. Ytterligheten är kanske att man köper ett helt nyckelfärdigt hus som till och med är inrett av inredningsarkitekter. Jodå, man kan betala både spökskrivare och förlag. Som i alla branscher gäller det att se upp för dem som lovar guld och gröna skogar, men inte lever upp till vad de lovar.
Den färdiga produkten vill jag också göra liknelsen med hus. Vissa skulle aldrig sätta sin fot i något annat än arkitektritade praktverk, medan andra återvänder gång på gång till den mysiga kojan i skogen. Några vill ha spänningen av hemsökta slott, medan ytterligare andra vill ha stabilt och hemtrevligt med gardiner i fönstren.
Du skriver bland annat medeltida fantasy. När man gör research till medeltida fantasy, var hittar man källor och hur historiskt korrekt behöver man vara?
– Det finns många undergenrer till fantasy och det här är en fråga man verkligen kan nörda ner sig i. Jag ska försöka vara kortfattad. När man skriver fantasy behöver man vara konsekvent med sitt eget regelsystem. Säger man att det är medeltida fantasy så är det bra om man har någorlunda koll på vad som existerade under den tidsperioden. Jag brukar säga att jag skapat en fiktiv medeltid. Det innebär att jag har lite friare ramar än om jag t.ex. hävdar en historiskt korrekt medeltid med magiska inslag. T.ex. har jag kunnat ge kvinnliga karaktärer större rörelsefrihet än vad de hade haft i en historiskt korrekt medeltid.
Det är nödvändigt att läsa genrelitteratur, men också som research till min fiktiva medeltid läser jag böcker av författare som skriver historiskt korrekta medeltidsskildringar. Detaljer kan man googla och så frågar jag vänner med specialintressen som t.ex. hästar eller bågskytte. Under min uppväxt släpade min mamma runt mig på alla historiska sevärdheter som vi kom i närheten av om det så var guidade turer på slott eller rakt ut i skogen för att titta på en sten från förhistorisk tid, så på sätt och vis har jag blivit marinerad i historiska platser vare sig jag ville det eller inte. Vad jag minns så tyckte jag ofta att det var spännande.
Just nu håller jag på och skriver på ett historiskt manus med inslag av folktro och religion och då gäller det att lägga större vikt vid att det är rätt saker och händelser för rätt tidsperiod. Researchen nu har jag bl.a. ägnat åt att titta på historiska dokumentärer.
Du skriver på en uppföljare till Återfunnen. Hur är det att skriva en uppföljare?
– Det är alltid nervöst, speciellt när första boken blev så väl emottagen. Egentligen var det tänkt från början att Återfunnen skulle bli en bok, men sedan var det läsare som hörde av sig att de ville veta mer om vad som hände karaktärerna sedan, efter slutet i boken. När jag tänkte över berättelsen insåg jag att det fanns ett till slut som var mer definitivt längre fram. Det manuset är just nu ute hos testläsare och det ska bli mycket spännande att höra vad de tycker om fortsättningen.
Är det något särskilt du vill förmedla genom dina böcker/noveller?
– Oftast dyker det upp en historia som kretsar kring en karaktär som känns angelägen att berätta. Jag vill ta med mina läsare på äventyr, vill att de ska få ta del av andra världar. Det jag märker själv är att kärlek ofta är en stor drivkraft för mina karaktärer på olika sätt. Även frågor som skydd av natur och ändliga resurser, samt makt över desamma smyger sig in. Till exempel är det en missriktad kärlekshistoria som leder till att skogen skövlas i vad som är upprinnelsen till Ekens dotter. I Miras saga finns också en frågeställning om kärlek och praktiska behov kan samexistera, för i ett land bestående av öken så kan en kvinna med vattenmagi göra stor skillnad. Civilisationen i Den enda staden går under när ändliga resurser överutnyttjas, alla vet om det men ingen vill eller kan sluta först. Som en läsare skrev i en recension på Instagram: ”Den som vill kan också hitta många paralleller till vår egen värld och egen tid – paralleller som rör slöseri med ändliga resurser, makthunger och traditionella idéer vars makt kväver de som lever under dem.”
Tack för att jag har fått vara med på intervjun. Jag finns på både Facebook och Instagram och det går bra att läsa mer om framför allt böckerna på hemsidan www.nozlin.se.
Anna Granberg – Författare 