Författare till romanerna Solens dotter, Månens son och Insnöad. Åtta publicerade noveller.
Min novell Livets träd finns att läsa i Året Runt nr 18/2022! Det är en feelgoodig novell berättad ur naturens perspektiv. Det är min andra tidningsnovell och jag blir fortfarande lika pirrigt stolt att se mina texter i tryck. Det är så roligt att se sin novell formgiven och illustrerad och att den får chansen att glädja läsare därute. Samtidigt känns det faktiskt ganska abstrakt att den finns tryckt i så många exemplar.
Min novell Ljuva toner i mörkret finns att läsa i Året Runt nr 2/2022! Det är första gången jag får en novell publicerad i en tidning. Det var ett av målen på min författar-bucketlist, så det känns väldigt roligt att kunna bocka av det! Förhoppningsvis blir det fler noveller i tidningar i framtiden.
Novellen är tidigare publicerad i sitt originalutförande med titeln Ljuva toner i natten i antologin En yngre man.
Nu är den här, den snygga novellantologin Under en ny sol som innehåller min steampunk romance-novell Jakten på uppfinnarens hemlighet! Baksidestexten är ett utdrag ur min novell. Så kul varje gång att se en av sina berättelser i tryck. I går hade jag nöjet att posta tre signerade Under en ny sol och två Sommarväsen till läsare.
Min novell är ett mysterium i högt tempo om en uppfinning som folk är beredda att döda för … Välkomna till ett alternativt Stockholm i mitten av 1880-talet!
Boken finns som pocket i nätbokhandeln och som e-bok hos streamingtjänsterna.
Nu är den här! Den tjusiga antologin Sommarväsen, som innehåller min sjätte publicerade novell Mörkerskuld – en gotisk skräcknovell i modern tappning. Jag har ett enda ex kvar av boken som inte redan är tingat! Skicka ett meddelande om du vill lägga vantarna på det. Boken kan så klart fås signerad av skräckförfattaren själv. 💀
På Nohiding förlags Instagram-konto kan du läsa en författarpresentation av mig.
Så här kommer antologin Under en ny sol att se ut! Boken är fylld med äventyrliga science fiction- och steampunk-noveller. Jag medverkar med en steampunk romance: Jakten på uppfinnarens hemlighet, som valdes ut som en av 10 vinnare i en novelltävling hos Everlasting Publisher Int. Förlaget meddelade häromdagen att antologin har skickats till korrektur, och boken släpps senare i år.
Min novell är ett mysterium i högt tempo om en uppfinning som folk är beredda att döda för … Välkomna till ett alternativt Stockholm i mitten av 1880-talet!
Det var första gången jag skrev steampunk, vilket var en mycket rolig utmaning som krävde en del research kring genren och kring historiska detaljer. Hur vanligt var det med telefoner i Stockholm på 1880-talet? Vilka byggnader fanns då? Vad hette folk på den tiden? Och när kom egentligen den första svenska översättningen av Hamlet? Även om novellen är streampunk, och alltså alternativ historia där utvecklingen tagit en annan riktning än i verkligheten, så ville jag skapa trovärdighet genom att undvika onödiga anakronismer. Jag hoppas att novellen ska vara lika spännande att läsa som den var att skriva!
Skicka ett meddelande redan nu om du är intresserad av att förbeställa ett signerat ex av boken direkt från mig!
Läs mer om handlingen i Jakten på uppfinnarens hemlighet på sidan Noveller och dikter
Den 11 mars avslöjades vinnarna i Nohiding förlags senaste novelltävling. Min novell Mörkerskuld, en gotisk skräckberättelse i modern tappning, valdes ut som en av vinnarna och kommer att publiceras i antologin Sommarväsen som kommer till sommaren. I slutet av april var det cover reveal och så här kommer boken att se ut! Magisk, eller hur?
Vill du köpa ett signerat ex av Sommarväsen för 159 kr (exkl. ev. frakt) direkt från mig? Jag kommer ha ett fåtal böcker till försäljning, så skicka ett meddelande! Först till kvarn.
Mörkerskuld är faktiskt en gammal novell som jag skrev på Skrivarakademin. Efter att den legat i ”den digitala byrålådan” sedan dess har jag redigerat den i några omgångar och se, till slut blev den ju faktiskt just som jag ville ha den! Så vad lär man sig av detta? Kanske: 1) att man faktiskt blir bättre på att skriva ju mer man övar, 2) att det är värt att spara gamla texter, och 3) att en text inte har en chans att bli publicerad om den bara ligger på ens egen dator och man inte tar mod till sig att skicka in sitt alster till ett förlag!
Läs mer om handlingen i Mörkerskuld på sidan Noveller och dikter
Se så fin och höstig bild på antologin Höstglöd! 
Boken innehåller bland annat min dystopiska romance-novell Och staden stod i brand och finns nu till extra bra pris i Seraf förlags webbshop.
Häromveckan gästbloggade jag hos författaren och skrivkursledaren Sabine Mickelsson på www.sabinemickelsson.com. Härunder kan du nu läsa mitt inlägg, som handlar om att få och fånga idéer, i sin helhet.
Anna Granberg är författare och skriver fantastik och romance, allrahelst i kombination. Hon har en examen i journalistik och har jobbat många år med kommunikation i en kommun och på en statlig myndighet, men är nu egenföretagare och satsar helhjärtat på skrivandet. Hennes debutroman Solens dotter kommer i februari och ges ut av Seraf förlag. Det är en fantasy romance för unga vuxna och vuxna, den första fristående boken i serien Gudablod. Anna har också fått en handfull noveller publicerade i olika antologier. Hon bor med sin familj i Stockholm.
Jag har fler idéer till historier än jag hinner skriva. Det är både en tillgång och förstås frustrerande. Om bara tiden fanns att skriva alla historier! Men tiden är begränsad och därför vill jag lägga den på att skriva det jag själv tycker är roligt att skriva och själv skulle vilja läsa. De idéer som är värda att lägga sin tid på är de man brinner för!
Mest är jag förstås tacksam för mina idéer, för fantasi är en nödvändighet för en författare. Utan idéer skriver man nog aldrig en bok.
Drömmer du om att skriva en bok, men har aldrig fått någon idé som du brunnit för? Lugn! Kanske har du bara inte fått den där idén än. Den som måste skrivas.
Även om jag drömde om att bli författare redan som barn, var det först när jag fick idén till min debutroman Solens dotter som jag påbörjade ett större skrivprojekt. Allt började med en dröm för mer än ett decennium sedan. Jag drömde om en kvinna och en man som slogs. Även om det bara var ett par scener, fick jag en tydlig känsla för personerna och deras relation till varandra. Undertonen i scenerna lät mig förstå att här fanns en mycket större historia att utforska – en hel värld! Drömmen var alltför spännande för att bara glömmas bort. Det var en sådan historia som jag själv skulle älska att läsa och bestämde mig för att jag måste skriva ner den. Drömscenerna var det första jag skrev på mitt manus, och de visade sig bli ett par av de viktigaste vändpunkterna i boken.
Idén grodde i huvudet i många år, men det dröjde länge innan jag tog mig tiden att fokusera på skrivandet. Då var jag vid en punkt i livet där jag kände att jag måste skriva färdigt min historia för att bli lycklig. Den ville ut! Det var ju det här jag brann för.
För även om jag aldrig hade läst något liknande så var det ju det här jag älskade. Fantastik och kärlek – på samma gång. En bättre blandning kan jag inte tänka mig.
Jag visste redan från början att jag ville skriva en serie och hade de grova dragen klara för mig. Men det var först när jag började närma mig slutet på råmanuset av första boken som idéerna till andra boken blev konkreta och föll på plats. På samma sätt framträdde historien till tredje boken när jag började närma mig slutet av råmanuset till den andra. Ibland måste man jobba sig fram till idéerna.
Idéerna till de noveller jag fått publicerade då?
Ett par av dem har börjat med att en titel har kommit till mig. Titeln Marionettspelaren kom som ett svar på temat, dockor, i en novelltävling jag ville delta i. Det blev en rysare som kretsar kring mobbning, ett tema som är viktigt för mig. Titeln Och staden stod i brand var en fras jag tänkte en morgon när jag såg solen gå upp över Stockholm och färga himlen röd. Jag tänkte att en dag ska jag skriva en historia som heter just så. När det så dök upp en novelltävling med temat dystopisk romantik kände jag att titeln passade väl in, då eld kan symbolisera både död och pånyttfödelse, lust och passion. Det i kombination med min fascination för fenomenet prepping gav upphov till novellen. I bägge fallen korsbefruktade olika idéer varandra och blev till noveller.
Novellen Ljuva toner i natten började med att jag såg en sensuell scen i huvudet, en man och en kvinna som tillsammans spelade på en cello.
Ett par andra noveller – Tomteupproret och Bevararna – började med tanken ”Tänk om …?” Tänk om alla väsen i folktron finns på riktigt och det finns en hemlig myndighet med uppgift att hålla ordning på varelserna och se till att de inte skadar människorna?
Så mina avslutande ord till dig får bli: Skriv ner den där spännande drömmen, den lösryckta scenen du tänkt på, den där titeln eller vackra frasen du kommer på, den där leken med ”tänk om …?”, även om du inte vet precis hur du ska använda dem just då. Kanske blir det din debutroman! Eller åtminstone en novell.
Hur får du dina idéer?
Hitta Anna! Instagram > @anna.m.granberg // Hemsida > annagranberg.nu // Facebook >
www.facebook.com/anna.granberg.writer
I februari kommer min debutroman Solens dotter ut på Seraf förlag. Den här veckan kan ni följa förlaget och arbetet där i Facebook-gruppen Fantasykammaren.
Citat ur dagens inlägg: ”Och nästa år blir vi ännu fler! Då kan du se fram emot fantasyromaner från Anna Granberg, Emelie Beijer och Lovisa Wistrand 😍
Vårt mål är att sprida romantisk, spännande och fartfylld svenskskriven fantasy som tar dig med på svindlande äventyr.”
Så nu vet du vad du har att vänta nästa år. 😉
Novellantologin Höstglöd som jag medverkar i nämns också i dagens inlägg.
Läs hela inlägget här:
https://www.facebook.com/groups/317539749481742/permalink/343973360171714/
Jag drömde om att bli författare redan när jag fem år gammal lärde mig att skriva. Då var det bara min mamma som förstod vad jag skrev, eftersom jag hoppade över alla ”onödiga bokstäver” som vokaler. Jag ritade och skrev små sagor om en igelkott (eller ”glkt” då) och liknande. När jag blev lite större skrev jag berättelser om flickor som fick sina drömmars häst/hund/katt och mysterier inspirerade av alla Kitty-böcker jag läste på en gammal smattrande skrivmaskin. (Som jag önskar att jag ännu hade den kvar!)
Alltför snart insåg jag att författare inte var ett ”riktigt jobb”. Det kändes ungefär lika ouppnåeligt som att bli popstjärna. Sorgligt att verkligheten knäcker ens barndomsdrömmar så snart … Jag bestämde mig för att bli journalist i stället. Då skulle jag i alla fall få skriva. Jag gjorde egna tidningar, vilket ledde till en tredagars prao på DN:s ungdomsredaktion och till min första publicerade artikel i ett lokalblad när jag gick i högstadiet.
Efter gymnasiet läste jag till journalist på högskolan, men när jag pluggat färdigt var tidningsmarknaden i kris och att få jobb som journalist snudd på omöjligt. Efter att ha frilansat ett halvår fick jag i stället jobb inom kommunikation och jobbade som redaktör för webb och intranät på en kommun och sedan på en statlig myndighet ett antal år. Visst fick jag skriva en hel del, men det var något som saknades. Barndomsdrömmen om att bli författare vilade någonstans där i bakgrunden, djupt begravd. Men den var inte död. Den bara sov. Och det var en väldigt spännande dröm en natt som väckte mig …
Även om jag drömde om att bli författare redan som barn, var det först när jag fick idén till min debutroman Solens dotter som jag påbörjade ett större skrivprojekt. Allt började med en dröm i familjens stuga i Härjedalsfjällen för mer än ett decennium sedan. Jag drömde om en kvinna och en man som slogs i en dal uppe i Sonfjällets nationalpark, där jag vandrat mycket. Även om det bara var ett par scener, fick jag en tydlig känsla för personerna och deras relation till varandra. Drömmen var så spännande att jag var tvungen att skriva ner den. Idén grodde i huvudet i många år, men det var först efter en sjukskrivning för utmattning, då jag inte orkade skriva något alls, som jag började omvärdera mina prioriteringar och tänka över vad jag egentligen ville. Jag hade en känsla av att jag måste skriva färdigt min historia för att bli lycklig. Den ville ut! Så jag sökte tjänstledigt för att läsa en skrivkurs och få tid och ork att skriva. Jag hade ju hela idén i huvudet. Jag behövde bara få ner den på papper.
Hur kunde jag få för mig att skriva en fantasy romance, när jag knappt hade läst någon high fantasy, och inte ens visste att det finns en genre som heter fantasy romance? Den frågan har jag ställt mig själv många gånger. Sanningen är att det var den idé som kom till mig och som jag kände att jag måste skriva. Det var först när råmanuset var färdigt som jag insåg att det finns ett namn för det jag skrev. Men även om jag aldrig hade läst något liknande så var det ju det här jag älskade. Fantastik och kärlek – på samma gång. En bättre blandning kan jag inte tänka mig. Det är det jag tycker är roligast att skriva, för inom fantastiken sätter bara min fantasi gränserna för vad som kan hända. Dessutom får jag skapa en helt egen värld!
Manuset till Solens dotter tog sin form under två år på Skrivarakademin i Stockholm och jag älskade varje stund! Aldrig förr hade jag träffat så många människor som jag trivdes och hade något gemensamt med, och att få ägna så mycket tid till att skriva och läsa var underbart! Vårt första barn föddes under studierna och jag var föräldraledig ett år. På grund av nattamning och sömnbrist blev det inget skrivet under det året. 😅 Men efter åren på Skrivarakademin hade jag i alla fall ett färdigt råmanus. Nu behövde det ”bara” redigeras.
Jag gick en kurs på Sundbybergs folkhögskola och jobbade igenom manuset. När jag kände att jag inte kunde komma längre själv skickade jag i väg Solens dotter till en lektör och ett antal testläsare. Vid det laget var jag ärligt talat ganska trött på mina egna ord, så när jag fick tillbaka lektörsutlåtandet och insåg att jag fortfarande hade en hel del arbete kvar, sköt jag upp redigeringen (Hej prokrastinering, gamle vän!) och skrev råmanus till andra boken i serien i stället. För det är det jag tycker är den absolut roligaste delen av skrivandet. Att hitta på en historia och få ner den på papper. Andra boken gick av bara farten och jag skrev råmanuset på sex månader. Vilken skillnad mot första boken som jag slet med i åratal! Men den här gången hade jag lärt av mina misstag och undvek att göra dem igen.
Men till sist kunde jag inte skjuta upp den där redigeringen längre. Jag blev nämligen gravid med vårt andra barn och insåg att om det inte skulle bli ytterligare ett år i bebisbubblan utan ett enda ord skrivet så var det redigering in i kaklet som gällde. Så jäklar vad jag redigerade. Jag slet urtrött de sista två månaderna höggravid för att hinna skicka in manuset till förlag innan bebisen kom. Och jag hann.
Med tolv timmar till godo.
Jo, det är sant! Jag skickade in manuset till de stora förlagsdrakarna och tolv timmar senare var bebisen född! Man kan säga att jag födde både en bok och en bebis inom ett dygn. Det är nästan så att jag tror att vår dotter förstod där inne i magen hur viktigt det här var för mig och väntade tills jag var klar med boken.
Efter någon månad när jag började komma ur den värsta bebisdimman skickade jag manuset till några förlag till. Och eftersom tålamod inte är min starkaste sida skickade jag efter ännu någon månad till ytterligare ett gäng. 😅 Att ha en nyfödd bebis att ta hand om när man väntar på förlagssvar visade sig vara ett vinnande koncept, för jag hade inte tid att kolla mejlen var femte minut och noja över om väntan betydde att det skulle bli ett ja eller ett nej. Vartefter droppade det in refuser från de stora drakarna, om än ett par gånger med något kort om att det var ”ett intressant manus”. Men det var väntat, med tanke på att de stora förlagen sällan ger ut high fantasy för vuxna med svenska som originalspråk, för att inte tala om svensk fantasy romance.
Men vem behöver drakar när det finns änglar? Och inte vilken ängel som helst, utan en som bara ger ut den typ av böcker jag själv älskar! Seraf förlag ville ge ut min bok! (Och faktiskt några andra förlag också, men det är en annan historia.) Jag är så otroligt glad och tacksam för att min förläggare Caroline Hurtig – Författare såg något i mitt manus och vågade satsa på det, trots att jag är debutant. Och nu sitter jag här med ett förlagsavtal. Det känns smått otroligt och jag vet inte om jag ännu riktigt greppat det. ☺️
De fina ord jag fått från olika håll om Solens dotter – som ”spännande och annorlunda”, ”medryckande språk”, ”en helt fantastisk bok”, ”älskade boken” – betyder enormt mycket för mig. Nog finns det läsare för den här sortens historier där ute, även om de stora förlagsdrakarna ännu inte vaknat och sett allt guld som glimmar inom den svenska fantastiken.
Den som tror att jobbet är klart när manuset blivit antaget av ett förlag får tänka om! 😉 Då är det nya vändor där manuset ska putsas ytterligare. Och förlaget jobbar på med sitt: omslagsillustration, omslagsdesign, språkgranskning, korrekturläsning, baksidestext, sättning av inlaga, tryck … Kanske är det tur att man inte vet innan man börjar hur mycket jobb som krävs för att det ska bli en bok … 😅
En underbart rolig sak var att få se hur omslagsillustratören, ingen mindre än Alice Ekström – Författare som startat Facebook-gruppen Fantasykammaren, tolkade min huvudperson Damiana i bild och så fint fångade hennes essens. Det är något kraftfullt och orubbligt över hennes ansiktsuttryck som jag älskar!
I februari kommer så min debutroman Solens dotter. Min barndomsdröm ska äntligen bli verklighet! Jag längtar och ser så mycket fram emot att få dela min historia med läsare! Jag hoppas att det ska finnas några därute som gillar den och mina karaktärer åtminstone nästan lika mycket som jag gör. 😉 För efter all tid jag tillbringat med Damiana och Sandreon känns de som mina vänner.
Nu finputsar jag Solens dotter, redigerar manuset till andra boken i serien inför inskick till förlag och skriver råmanus till den tredje boken. Jag skriver också på ett annat sidoprojekt inom en annan genre och försöker klämma in att skriva en novell emellanåt. Nyligen fick jag veta att en steampunk romance-novell jag skrev före sommaren ska publiceras i en antologi hos Everlasting Publisher nästa år. Det var mitt första försök att skriva steampunk, så det känns jätteroligt! Särskilt som jag hade så kul när jag skrev den. För det är ju därför jag gör det här. För att det är så roligt.
Anna Granberg – Författare 